S.D.O

My now becomes my past.
My now becomes my future.
And I am there soon.



lördag 30 januari 2010

Sandflugor

Sandflugorna ater upp mig levande har! NI anar inte.

Var idag pa stranden och sov
Skrev dagbok
Skype
At en glass


Drama drama, island drama.

torsdag 28 januari 2010

Ensam ar stark

Idag lamnar mina 2 svenska bruttor Utila. Jag har bestamt mig for att stanna har ett tag till.

Har blivit erbjuden ett jobb i en bar, dock ar lonen hemskt. Varre an nar jag jobbade pa Brasseri Tures for 55 kr i timmen, men... Jag trivs anda har. Det finns folk att hanga med och kanske, kapabla vanner, haha.

Jag gymmade igar, min kropp gor fett ont idag
Jag har fortf. problem med att ata. Hoppas de blir battre snart.
Ont i halsen - ska ej dyka da I know

Har ar det chill som alltid. Folk jobbar i dykarshop pa dagarna, eller ar ute och dyker i 4h, sen gor det nagon syssla i officet. Sen ar jobbdagen slut.
Om man jobbar i en bar sa festar alla samtidigt som de jobbar!

Ja, vet inte riktigt vad mer jag ska skriva.
Men jag e superglad att jag traffade de 2 brudarna!

Nu drar de vidare och jag stannar har.

måndag 25 januari 2010

Open Water certificate

Sa, idag hade vi sista dyket pa 18 meter och vi alla i gruppen klarade det, sa nu har jag mitt certificate.

Dagarna har sett ut sahar:
Onsdag- signa vi in pa dykar centret
Torsdag- filmvisning, delprov
Fredag- filmvisning och dyk och andra delprov
Lordag-Slutexamen och dyk 12 m
Sondag- Dyk 18 m

Jag ar anda sugen pa att gora advanced ocksa for san stor koll har man lixom in annu tycker jag.

Saker hander ju alltid sa:
jag borjade bloda nasblod bade idag och igar, och tydligen ar det inte bra... Jag hoppas det blir battre.
Igar svimmade jag i dyket och vaknade upp av en instruktor som bargade mig mot baten

Haha , roliga saker ocksa som att vi skulle simma 2 och 2 med kompass och de forklarade pa ytan med hur manga grader man ska skruva etc...
Sa nar vi skulle gora det under vattnet, och jag skulle vara kartledaren. Och... haha, ja jag hittade ju pa och skruva lite hit och dit, sen fick man en knack pa syrtuben och en pekfinger som sa: nejneeej...

Sen visa intruktoren ett tecken. For mig var det sjalvklart att tecknet betydde att vi skulle gora en pyramid med 6 st personer.... Och jag ser hur bara alla inte lyder och flyter ivag uppat. Jag holl mig Perfekt tyckte jag en lang stund och blev asirriterad... Haha sen sag jag hur alla forsvann uppat och insag da att tecknet inte alls betytt en pyramid utan "Sakerhetsstopp i 3 min pa 5 meters djup"

Vet ej hur lange jag ska stanna har , vi far se... Vill INTE tillbaka iaf, det ar underbart!

lördag 23 januari 2010

UTILA

Ar pa Utila nu.

Det ar sjukt grymt! Vi borjade dykkursen i onsdags. Innan skulle vi lasa 120 sidor och det kan jag ju saga... att det gjorde jag inte.
Jag har inte mkit tid o forklara alla vanliga "Denise-missar" jag har gjort, haha men jag kan saga att nar alla forstar , forstar inte jag.
Nar alla gor Okej-teckenet, gor jag "Jag forstar inte tecknet"
Nar alla ska ga upp till ytan och sedan blasa upp vasten for att kunna flyta, da blaser jag ner vasten och sjunker som en sten mot botten.

Ja, typ sa ar det.

Imorn ska vi ut pa 12m vatten och sen ha ett examenprov , far se hur det gar. Idag lackade jag pa mig sjalv sa jag nastan ville ga upp till ytan for jag var helt lost.

Som sagt, har det toppen och jag vill inte tillbaka till Ceiba.

LOVE D

tisdag 19 januari 2010

Leaving again

Jag meddelar härmed att jag har:

haft sämsta dagen nånsin
letat projekt idag igen
insett att några inte behöver
insett att skolorna verkligen inte börjar förrän i februari
insett att volontär coordinator för de sexuellt utnyttjade barnen inte ringer tillbaka trots min terror
"insett" att ICYE är sega med mina VISA pengar också! (transportation money har jag inte heller fått, borde inte vara förvånad?)
insett att jag är sjukt uttråkad av att bara vänta på ingenting
insett att jag inte kan göra mer
insett att jag ska göra nåt kul istället, komma bort

därför åker jag till Utila imorn och tar dykarcert. Donationer till denna fantastiska upplevelse som man bara måste göra på Bay Islands är självklart välkomna ;)

PEACE FOLKET.

söndag 17 januari 2010

Klubb i Ceiba går back.

En gigantisk avokado, vilken tyvärr inte ser så gigantisk ut på bilden.
Men jag lovar Er, den var enorm!
Så ja, i fredags var jag på födelsedagskalas för en polsk tjej. Vi hade pinata (en sak som man hänger i taket och stoppar godis i) Den kan ha formen av vadsomhelst - denna gång var den en ölflaska. Man turas om att slå på den tills allt godis ramlar ut. Sen är det klart. Haha!

Igår var jag med min lillasyster Cesy 12 år på bio. Jag gjorde ett smart drag då valet stod mellan 2 filmer, en läskig och en kärlekskomedi. Eftersom jag älskar kärlekskomedier tog vi den. När 10 min gått på filmen inser jag att vi gått till fel salong. (Självklart möjligt här i eftersom de inte finns nån som kollar biljetterna) (Inga numrerade platser heller som i strukturerade Sverige)

Hon ville promt sitta kvar ändå. Och jag blev nervös och ställde frågor som :
'Får du se sånt här för mamma?'
'Säkert att vi inte ska gå ut..?' Kan nog varit för jag också tyckte det var läskig....

Sen var jag på Dvar, säger nog ingen nåt förutom Julia... (som bara gick på gatan där baren ligger) Sen gick vi till Hibou, en lördagsklubb. Här tar ALLA bilen till klubben, finns ingen buss, tåg eller liknande. Det innebär att vi letade parkering i 30 minuter. Utanför står alla som inte vill eller har råd att gå in på klubben. De har sina pickups med massa alkohol på och har sin egna lilla fest. Eftersom de kan dansa lika mkt utanför, dricka och lyssna av klubbens musik slog det mig. Fan, vad de måste förlora på att ha en stor parkeringplats då den bara är ett häng för 70% av folket som vill dricka men inte betala inträde.

Nu är monsunregnet här igen. Det är såååå tråkigt när det regnar här. Man kan inte göra något annat än vad jag gjort idag. Ätit, duschat, ätit igen och gjort hårinpackning.

Sho.

lördag 16 januari 2010

Vardagliga komedin/skräckfilmen.

Det här skulle kunna vara Sverige, men det är Siguatepeque, där vi hade vårat camp i helgen.

Sara Denise Olsson


Så... då sa jag allt tilll min organisation ang min hostfamilj. De blev galna och skulle flytta mig direkt. De ringde dagen efter och meddelade att de hade en ny. 'Familj'. En 27 åring som bodde i centrum. Kan väl bli soft , tänkte jag. (Man lär sig här att tänka så , att det kan VÄL bli intressant, kul, soft för att försöka se de ljusa hela tiden)

Jag hamnade i ett hus där han inte gör ett skit. Äter allt ute, tvättar inte, kylskåpet ekade. Ja, helt dött hus. Men ja, jag tänkte igen: det kan väl bli soft...
Han och hans vän tog mig upp på terrassen.

- Åh, så nice! hann jag kläcka ur mig innan jag insåg att det varken var utsikten eller terrassen de ville visa. De ville visa sitt maja-plantage...
- Jag vet! å 2 månader har den blivit såhär jävla stor.
Hans vän fyller i: Jag har ett ännu större! (Han visade med händerna en storlek tjock som en björk)
Fortsättningen löd:
Bilfärd för att 'lära känna varann'.
Vi hamnade i en mörk gränd där de drog fram en stor våg och skulle shoppa.
-Fan jag hatar att göra det såhär öppet sa den ena
- Fan vad färskt det är sa den andra.

Vi hamnde i en hamn, där jag flyttade det 500 tons tunga fartyget. Och skeppsmännen, som såg ut som ett gäng från Kumla, skulle köpa det min blivande 'bror' just hade inhandlat.
-Vi har opiumlantage också härborta, men ingen vet att det är opium, bra va?
Herre. Kvällen fortsätta med bildvisning av hans son.
-Åh så söt hann jag kläcka ur mig innan jag såg att unge satt med en k-pist större än honom själv... Och prat om hur många av min 'brors' släktingar som blivit kidnappade.

Jag försökte se det ljusa som var: nytt ställe, inget skit i familjen, självständighet etc.
Sen tillät jag mig att inse: Jag vill inte bli indragen i nåt skit.
OCH eftersom dom dessutom ,när vi pratade om korruptionen här, hade åsikterna:
"Det är därför jag älskar det här landet, man kan göra ALLT och komma undan om man har pengar".

När jag kom hem var jag glad över att jag ändå bor säkert, inget fuffens, har mat varje dag & en som tvättar mina kläder.

NÅGRA BILDER FRÅN MID-CAMP
Jag drog av Ja må du leva för Helen. (Insåg att alla länder som vi är ifrån har samma melodi på födelsedagssången, förutom Sverige...)

Teateruppspelning 'Våra bästa ögonblick i Honduras"
Här i scenen om vad jag och Helen gjorde i La Ceiba, när huvudstaden stod i kaos för de utlyste utegångsförbud pga av att presidenten var i landet igen.
Vår misslyckade färs ut till en öde ö i Bay Island. 6 h utan signal på mobilen, regn, storm.
Så här illustrerar vi hur vi byggde en hydda av palmträd för att "rädda" våra väskor.

På Utila - bay Islands när vi skulle fira nyår bodde vi hos en alkoliserad man vid namn Martin. Han hade apartments för 5dollar/natt. Saken var den att vi inte hade vatten 80% av tiden. När någon skulle duscha fick vi skrika : MAAAARTIN! Om han inte var däckat satte han på vattnet, annars stod man där utan. Dag 1 var alla trevliga och bad snällt. Dag 5 något irriterade. Och sista dagen fanns det ingen hållhake längre, alla var galna och jag fick springa ut mitt i gatan med handduken omkring mig. På en cykel kommer denna man, Martin vinglandes och skriker:
If I'm not fukkin here, IM NOT FUKKIN HERE!!!

Illustration av typisk utgång. Denise kör danceoff och i scenen följer folk som immiterar tjejer som kommer in och vissar brösten eller honk the floor och vill med det 'battla'.

Evalutation av organisationen. Folk ser lagom nöjda ut.

Ingen idé att förklara denna bild...

"Det man inte gör idag kan man göra imorgon"

torsdag 14 januari 2010

Ensidig diskussion ang flick/pojkskolor.

För några dagar sedan hade jag och Juju en diskussion om pojk och flickskolor. Jag sa att jag skulle återkomma om detta och nu gör jag det.

Varför existerar de?

Vad är idén med att dela upp könen, som alltid annars lever tillsammans vad gäller just studier?

Hon sa att skolan hade en slags ’slagord’ för skolan eller vad man ska kalla det som sa: ”Pojkar studerar bäst med båda könen och flickor bäst men endast flickor”. Och menade att det fanns en undersökning som visade detta.

Var finns denna information och är isåfall gjort av vem/vilka?

Vad menar man med att flickor studerar bättre med endast flickor omkring sig? Att de inte kan bli ”störda” av pojkarna och kan fokusera på sina studier ordentligt utan dessa vidunder? Eller är det att de inte ska bli distraherade av de motsatta könet, arga, kära etc?

Vad har folk som tycker pojk och flickskolor är bra för underlag och argument för att tycka att detta är det bästa sättet att studera på? Genom att acceptera pojk och flickskolor tycker jag man stärker känslan hos människor att vi, könen, borde delas upp och borde befinna oss ifrån varandra. Och i det här fallet; ifrån varandra när vi ska prestera bra! Vad får flickorna för syn på pojkarna i denna skola där slagordet är att de studera bäst utan dem. Att de är en grupp jobbiga, icke samarbetsvilliga människor som bara stör och för liv omrking sig. Eller att de är skyddade från den faktiskt realistiska värld som finns utanför flickskolans murar.

Om ett av argumenten är att de inte ska bli distraherade i sina studier av kärleksproblem eller attraktion är detta helt absurt. Och vem säger att alla är så lagda? Och de kommer ändå utsättas för dessa problem utanför murarna senare.
Varför ska man motarbeta kärlek eller attraktion då detta är en del av utvecklingen som barn.
De kan inte, hur mycket de än vill, förneka att dessa människor en dag kommer komma ut, utanför skolan murar, och mötas av verkligheten. Och kommer de att veta hur man tampas med den då, om de aldrig fått öva och utforska den? På alla arbetsplaster finns båda könen, på alla gator, fester, andra skolor finns båda könen. Varför ska de finnas skolor då med endast ett kön? Vad är det som är så farligt med att blanda, de 2 könen som finns och lever tillsammans varenda dag på denna planet?

Att kunna befinna sig i ett klassrum med båda könen, bli vän med båda könen, lära sig vad man tycker om/inte tycker om. Hur får dessa barn möjligheten att under sin uppväxt utveckla detta i en studieatmosfär? Aldrig.

Likaså förstärker flick och pojkskolor, vi och dom – känslan. Att vi är olika och vi borde behandlas olika (då de enda som skiljer oss är vårat kön.) Visst, våra hjärnor kanske (enligt undersökningar) inte fungerar likadant men de hindrar inte att vi kan samarbeta, studera, lära känna varandra i grupp. Och just därför uppnå bättre resultat.

Hoppas ni orkade läsa och tyckte det var intressant!
Skriv om ni har någon kommentar...

Love D

onsdag 13 januari 2010

Skeppare

Idag har jag kört och parkerat ett 400 ton stort/tungt fartyg.

Typ det som är intressant.

Och en djungelskola som jag kanske ska jobba i.

Hejdå

tisdag 12 januari 2010

Back in Ceiba, ännu en gång

"Om man vill ha något som man aldrig haft, måste man göra något som man aldrig gjort"


"Vad kan du, vad vill du och hur ska du uppnå det"

Reunionen var bra. Det var kul att träffa alla igen, även om det bara var en vecka sen. Jag älskar vår volontärgrupp - alla är så olika och ger så mkt olika saker till gruppen. Man både inspireras och blir down, för man ser hur bra vissa har det. Hur rätt de hamnat och hur bra de trivs.

Jag är lika vilsen fortfarande och det är som ni vet jobbigt.

Nu är det kallt här, sitter i jackan och tjocktröja och skriver. Ska sova med min sovsäck inatt för mitt sovrum är så kallt! Stengolv, stenväggar, inga fönster, bara galler. Så e det kallt ute, blir det lika kallt inne. Hade min sista varmvatten dusch på lägret. Stog i 20 min och sjöng under varmt rinnande vatten - helt underbart!

Jag saknar er så mkt.
Puss D

måndag 11 januari 2010

FRIO

Det ar kallt har, som fan. Jag vaknade upp i min sovsack och tva filtar och fros asset av mig.

torsdag 7 januari 2010

Förbannad

Jag och Lorna konverserar om hur vi ska kunna få på vattnet som slutade fungera flera ggr varje dag. Vi fick skrika på ägaren : MARTIIIN! I 20 min tills hans arg kom på en cykel och suckade.


Vi firar tolvslaget i Sverige!


Nyårsfirandet börjar!


Jag är förbannad på mitt projekt, de behandlar mig som skit. Gör om scheman vi tillsammans kommit fram till. Under 2 dagar har de gjort annat med barnen under den tiden. I tisdags fick directoran ett ryck och ville promt att de 4riga barnen skulle ha engelska klass. Herre. De kan inte ens alfabetet på spanska!

Jag har bara tapapt lusten nu, att försöka och försöka...


Likaså min organisation lova mig mina fickpengar i tisdags, tror ni jag fick dem? Nej.

Har inte fått dem ännu.

Likaså lovade dem att 'lösa' problemet åt mig att jag nu betalar mer att komma till jobbet. Fick ett mail idag att de inte tänker ge mig tillbaka pengarna. Nu är krigar D igång vill jag lova! Jag jagade den där Elly i 15 samtal till jag tillslut fick tag på henne och jag sa att jag SKA ha tillbaka pengarna jag betalat och om de inte tänker betala de mer så kan jag inte jobba där, jag ska inte lägga ut ett skit mer för resor till jobbet, har redan betalar 50.00 lax för det här!

Jag är så arg så jag kokar.
Imorn ska jag nog inte jobba, jag har inga pengar att åka till jobbet för och det är inte mitt fel.


På lördag har vi återförening med ICYE. Har ingen lust att sitta där och spela glad inför de nya volontärerna. Vi ska till en skitstad där det inte ens finns någon mataffär. (Billigt och bra, så använder de våra pengar vi betalat)

Min hostmamma hade också ett seriöst samtal med mig. Dels var det klagomål på att jag och Julia glömt handdukar en gång och att vi hade gått ut sent en gång och jag hade haft shorts på mig. Likaså att det kommer en ny volontär snart som de inte har ett hem till och hon ska jobba på Ninos de la luz, mitt gamla jobb. Och om de inte hittar familj, sa min mamma att hon kanske måste bo här...

Det här gör mig bara mer och mer less...



Chill på beachen på Utila

-D

söndag 3 januari 2010

Nyår, storm och sol.

Nu har jag kommit tillbaka ifrån nästan 4 dagar på den karibiska ön Utila. Den är ljuvlig. Liten, familjär, folk åker moppe eller cyklar runt, dykarcenter överallt, soca musik och reggae ekar bland de små husen. Helt underbart.
Nyår firade vi 3 ggr, Svensk tid, engelsk tid och Honduransk tid med middag och fest på en av de bästa barerna Tranquila. Har inte firat nyår i Sverige på 2 år nu, känns konstigt att inte stå och frysa med en Champangeflaska i strumpbyxor och bara vilja gå in under tolvslaget.

Lördagen var vi bara på stranden. Jag och Laureen, den franska volontären, resten av gänget sov hela dagen för de kom hem senare än vad vi 2 hurtiga människor gjorde. Vi var sen på en bar jag och Julia upptäckte sist. HELT OTROLIGT. Kille har jobbat i 15 år med att klä in allt i mosaik, glas etc. SÅÅÅ HÄFTIGT. (Har nog skrivit om det förut) Bilder kommer!




SÖNDAGEN - VÄRLDENS SJUKASTE DAG


Jag, Lovisa och Laureen skulle till The Keys. Några öde öar. Hade bokat hämtning kl 9.00


Klockan 8.55 hör jag - 'Denise, nu måste du gå upp' Kaos som vanligt. Men de gulliga vännerna mina hade gjort mina mackor och vattenflaska och iväg bar det.

Laureen berätta att han vi hyrt snorklingset av hade avrådit oss för att åka för det skulle bli dåligt väder men det sket vi i, vilket vi skulle komma att ångra sen.

Anländer till ö och möts av sopor till förbannelse. Efter domderande av vilken tid gubben skulle hämta oss blev det kl 3. Jag föreslog 2, då jag kände på mig att vi inte borde spendera mer än 4 h där. Lacka gick vi upp på ön, förfärade över hur folk kan bara lämna allt skit i detta fina paradis?! Jag skäms ibland över att vara männsika.

Vi lägger oss. Efter 1 min kommer molnen som ett tjock lager på himlen. Inte en glimta blått och vi bara kollar på varann, den ena mer irri än det andra. Ut för snorkling för att fördriva tiden. MEN FAN vad fint det var! Akvarium, grottor som jag simma in i, stora snäckor. Paradis.

Kommer upp, svinkallt. Alla fryser. Vi äter mackor. Bli uttråkade. Äter kakor. Blir uttråkade. Sjunger lite. Blir uttråkade. Sen känner jag en droppe... Och ja, monsunregnet var påväg. 1minut senare spöregnade det. Alla saker (det lilla vi hade med) blev dyblöta. Men efter 3 sek tog jag tätet!


- Girls, let's build something!

Och så blev det. Vi tog stora palmblad. Leta upp ett ställe och byggde... hum, nåt liknande ett tak. Garva så vi kissa på oss för vi kunde se utifrån hur sjukt allt var. Hela situationen.
Regnet avtog. Vi satte oss med lättnad på stranden igen. Garvandes åt den misslyckade trippen. Sen kom stormen. Herregud, det blåste och himlen var svart. Vi var lacka för att ha betalat resan, att vi var strandade på en ö, mobilerna funkade inte för att ringa och be honom hämta. Helt utlämnade kände vi oss.

Kl 2.30 kom gubben och sa: jag var tvungen att åka tidigare. Vi väntar värre väder och då blir det farligt att åka hem. Japp! In i båten, lättade över att blivit räddade (det kändes faktiskt så) Och ut på karibiska havet i en liten trä båt. Då kom regnet och stormen på samma gång. Vågor 2 meter höga, regn som ÖSTE ner, ALLT var blöt. Vi hoppade runt i båten för vågorna var så höga. Det kändes som om jag var 10 år igen. Vi bara skrattade, som vi gjort hela dagen, åt allt det sjuka. Vi garvade i 30 min åt allt. Vi sjöng låtar högt över det blåa havet, med piskade regn i ögonen, var och varnnan sekund trodde vi att båten skulle tippa, mitt i havet utan flytvästar.




Det sköna var att det gjorde ingenting för vi var så glada. Vi var 10 år och så tillfredställda av denna båttur att inget existerade. Det var underbart!