Presidenten tillbaka i Honduras som pricken på i:et på första arbetsdagen

Jag försov mig lite men mi mama mötte mig, som om jag var i Sverige. Kl 6.20 kommer amerikanska Bill (som öppnade projeket med sin fru) och hämtar mig, Tania (mama) och Anahi (min lillasyster som går i vår skola) .

Dagen var rätt jobbig men jag gjorde nästa ingenting. Jag satt och iakttog en tvåa. Herregud, vilket kaos. Fröken pratar i så hög ljudvolym att speglar skulle gå sönder om de fanns där. Då pratar självklart barnen ÄNNU högre. Det var ett stort kaos, haha. Lika många ggr jag blev irriterad , lika många gånger började jag skratta för mig själv åt den sjuka situationen.

Kl ett var dagen i skolan slut, jag höll på att somna tusen ggr på lektionen så jag fick köpa läsk och kakor för att få snabbt socker att hålla mig vaken. Sen var vi på projeket och jag hjälpte en pojke att göra sina läxor. Han brukar vara sjövild säger dem men med mig sitter han som klistrad, perfekt!

Under tiden fick jag ett mess att Mel Zelaya kommit tillbaka till Honduras. ICYE har inte ringt än och sagt detta till oss utan det var en volontär som informerade mig. På bussen hem fick vi veta att det var utegångsförbud av en av killarna på projeket som skulle åka in till centrum för en lektion. Han fick vända hem till projektet igen... Från kl 4 är det utegångsförbud och nu är vägarna igen korkade och allt stängt. Här är det superlugnt än så länge, bara i Teguc det är oroligt och människor ute. De trotsar utegångsförbudet och det kan orsaka stora problem. Närmsta timmarna är avgörande för hur detta artar sig.

Vet inte om jag jobbar imorgon, återstår att se.

Jag mår iallafall bra, allt är lugnt här.

Love D