Världens konstigaste 4 dagar! Med tårar, skratt, en förbannad rullväska och lögnare.

Mamma i Copan Ruinas

I onsdags kl 11 mötte jag mamma på flygplatsen. Shit, vad nervös jag var! Sen såg vi varandra när hon plockade upp sitt bagage och då spratt det till i magen. Efter 100 kramar och tårar begav oss vi mot Copan Ruinas. I gränsen mot Guatemala, en mayastad där inte ens jag varit innan. Vi hamnade på terminalen i monsunregn och hade inget hotell. Tillslut åkte vi med någon snubbe som hade ett "jättebra" hotell. Well... Vi kommer fram och märker att inget stämmer av beskrivningen han gett. Inte alls i centrum, inte alls fint, inte alls billigt and so on. Plus att han körde en grej så vi skulle betala mer taxipengar. Jag lackade till och slet ut väskorna ur hans fula bil och skulle i protest gå till ett annat hotell, men mamma stoppade mig. Det var kolsvart, vi var i en okänd stad och hade ingen aning om någonting. Så vi fick ta en till taxiride till ett annat hotell.

Hursom slutade vi upp på hotell Don Udo. Ett superfint hotell, rum med varmvatten. (Hade mitt första bad på 10 månader!) Fick mina efterlängtade paket - GODISET!

I Copan stannade vi 2 dagar och gick till mayaruinerna och några hotsprings. (Typ varma källor i regnskogen där vattnet kommer från vulkaner) Vi åkte med en 'fin mini-buss', som visade sig vid upphämtningen vara en as gammal truck. Vis att på flaket och halvvägs upp i bergen (med ca 30 min kvar till målet) fick vi punkering.

Denise: Står lugn och sansad och tittar i de blå medan de byter däck.
Mamma: "Amen va i helvette! Vafan... Det kunde man ju ge sig fan på. Hur lång tid ska det här ta?! De sätter däcket fel! Nämen nu får de vara klara."

Haha, skillnaderna gör sig synliga rätt enkelt. Hursom, där badade vi, smorde in oss med naturlera, otroligt vackert!

Utsikt från hotellet och som vanligt går den maffiga känslan inte att fånga på bild.

En bit av hotellets trädgård och svensk tidningsläsning!

Hederplatsen tillägnar jag mitt 2kg tunga godispåsen som mamma hade med sig. Godaste godiset jag har ätit i hela mitt liv. Min första bit var de röda och svarta mjuka döskallarna!

Jag och mamma har haft 4 hektiska dagar och sett så himla mycket coola platser. Inget har varit bättre än det andra. Men ett jävla släpande med mammas "smarta" bagage som hon tagit med dig, en RULLVÄSKA. Denna rullväska ville vi ett antal gånger spränga i luften då vi släpande den i monsunregn, lera, på trånga chicken bussar. Överallt. Eftersom vi har och ska göra så mkt saker blir dagens bilder bara från anlädningen till Copan och Ruinerna. Om jag hinner imorn följer bilder från varma vattenkällorna i Copan & besök i ett stort vattenfall en staden Pulapanzak.

Mamma hälsar till alla hon känner som läser min blogg sitter hon här bredvid och säger. Nu ska vi till Jujus jobb (för som ni vet är det söndag och min rutin)

PUSS & buenas noches!

-D