MANSION

Igår kom tjejen som gör min hostmammas naglar och min mamma bjöd mig på en manikyr och pedikyr. Så härligt! Jag skrek nonstop i 10min när hon filade mina fötter och gud vad de garvade åt mig. Är ju sjukt kicklig under fötterna! Ni ser hur hemska de var innan (fötterna är något jag glömmer att ta hand om, ofta. Som ni kanske ser) På golvet låg flisor av skit efter mig och min mamma sa:

-Ja det där behövde du Denise!

Hon hade säkert tänkt på det länge och fick sin plan igenom igår, haha. Sjukt skönt var det iallafall.

Gårdagen fortsatte med att min vän Mady ringde och kom och hämtade upp mig med hennes kille. Vi åkte till hans kompis... HERREGUD. Finare, större hus har jag aldrig aldrig sett i hela mitt liv. Parkeringen var stor som en fotbollsplan med säkert 10 olika fina bilar. Och inomhus som ett slott. Bilden längst upp är en av uteplatserna med världens största pool. Han hade 2 privatflyg som han brukar åka på roliga trips med, 10 hästar på någon property, och ja... Helt sick var det.

Och ja, klyftorna här är påtagligt stora, illamående stora. Och de som har pengar, inte alla , men många har inte rent mjöl i påsen för 5 öre.

Sen bar det av till Madys pojkväns båt med öl och musik. Den var också superfin, 2 sovrum, "vardagsrum", 2 toaletter. Vi satt där, lyssnade på musik och pratade i hamnen. Sånna stunder älskar jag Honduras.

Stunder jag inte älskar Honduras:

Var när polisen stoppade oss, både på vägen till hamnen och på tillbaka vägen. Hennes kille gav polisen pengar. Utan att polisen (må låta konstigt) ens frågat om det! Ofta är det så att man blir stoppad, de drar nån historia att föraren är full eller har en trasigt lyse men om de ger dem pengar, en läsk eller ett saldo-kort till mobilen får man åka vidare. Men denna man gjorde det utan att blinka.

Det blev ju ett hett dissuktionsämne på båten kan man ju säga.

Hans slutord blev:

-Fan Denise. Du är smart. Från och med idag ska jag ändra detta.

(Lägg märke till att jag skrev att detta hände även å tillbakavägen från båten, alltså ändrade han det inte alls) Men anledningen var då att polisen tyckte han såg full ut.

Men jag kan ju hoppas att jag satte några spön i huvudet på honom iallafall, så kanske, någon gång han iallafall minskar summan eller som vore bäst: inte gör det alls.

En rörande historia som jag vill nämna lite kort.

Iförrgår träffade jag en taxichaufför. Han delade lite av sin livshistoria för mig. Hans fru hade tagit med sig några barn och börjat leva i USA. Lämnat honom kvar med dottern på 2 år. Han körde taxi hela dagarna och dotterna låg på sjukhus på cancer. Han tog upp en recept på medicin har var tvungen att köpa.

-Ja, så jag måste jobba hela tiden för att få ihop till det.

När jag betalade gav jag honom mer än vad jag borde och sa:

-En liten sponsring till medicinen.

-Tack snälla du sa han.

Och visst, man kan inte veta att pengarna hamnar rätt så jag brukar inte göra det men när han visade mig receptet med hennes födelsedatum och namn blev det trovärdigt. Då kan man göra något extra för den människan.

Det är då jag önskar killen igår kunde gett dom pengarna till den mannen istället för till polisen...

Sov tryggt Sverige.